Something like this but not this - en betraktelse över det kreativ språket

Det finns hur mycket material och litteratur som helst om hur en regissör ska tilltala sina skådespelare men knappt något om hur en regissör ska verka som kreativ chef inom arbetsgruppen. Ett motargument till att det inte finns så mycket tillgänglig information om regissörens kreativa diskurs inom arbetsgruppen kan vara att det inte behövs, vill en som regissör lära sig om kreativt ledarskap kan hen vända sig till de i affärsvärlden skrivna teser om ämnet. Problemet är ändå att det som i affärsvärlden går under benämningen kreativt ledarskap handlar om övertygelse och salesment medan en regissörs kreativa ledarskap mer grundar sig på att förmedla känslor. En regissör har inte heller ett företags trygghet och att falla tillbaka på eller maktepitet att gömma sig bakom, utan är helt beroende av sig själv, sin röst och sitt kroppspråk som arbetsredskap. Den retorik som i böcker om regissörens och skådespelarens gemensamma retorik går i viss mån att applicera även på regissörens och arbetsgruppens retorik men det finns en markant skillnad: där regissören för skådespelaren är just en regissör, är regissören för arbetsgruppen mer en instruktör. Det kreativa språket är en kombination av kunskap, spontanitet och eftertanke. Det kreativa språket är i denna essä mer ett hjälpmedel för att som regissör klara av att sätta sina åhörare, och tillika medkreatörer, i en kreativ trans. Med trans menas då inte en negativt klingande hypnotisk förmåga som ofta inom fiktion tillskrivs mystiker. Det handlar inte om hjärntvätt eller på ett konspiratoriskt sätt komma åt makt, likt den bild folkloren målat upp av Rasputin. Den kreativa transen kräver en mer dialogisk verksamhet, under vilken även lyssnaren bär ansvar. Det kan jämföras med att utöva yoga; instruktören vägleder sina yogis samtidigt som de själva ideligen måste vara ärliga mot sina egna fysiska och mentala begränsningar. Med andra ord kan trans även likställas med det för några år sedan så trendiga ordet flow; ett samlingsbegrepp för ett önskat mentalt tillstånd av kreativ genomströmning. Essän tar även upp kontraproduktiva fallenheter en regissör kan ha med och gentemot sina medkreatörer, såsom överfokusering på kunskap, prokastrinering, beslutsångest, rädslan för att ha fel, konflikträdsla (överdriven snällhet) samt formalism. Jag kommer inte med lösningar utan vill belysa problem. Jag sysslar inte med objektiva sanninger då de, enligt min subjektiva åsikt, inte existerar. Jag vill inte skriva om hur en ska göra för att nå resultat, det har jar inte mandat till. Det här är mer en diskussionsöppnare om ledarskap än en tiostegs-guide och quick fix till bättre slutresultat eller en bruksanvisning för hur det kreativa ledarskapet bör se ut. Framför allt är denna essä en betraktelse över hurudan min framtida idealretorik kunde vara, både som aktiv talare och åhörare, kreatör som medkreatör. En betraktelse främst därför att detta ämne är så oerhört brett. Jag har mer strävat efter att vara övergripande, inte forskande. Mycket av det som tas upp i denna essä är inga nya rön utan mer en tvärvetenskaplig godispåse av olika teorier: att helt enkelt sammanställa adekvat material från olika källor till något jag själv hade velat läsa som ny registuderande

Freedom – how to ethically direct amateur actors

Frihet – hur man etiskt regisserar amatörskådespelare är dels en undersökning av de specifika behov en amatörskådespelaren har i en filmproduktion och dels en presentation och analys av den metod jag som regissör skapade och använde mig av då jag regisserade amatörskådespelare i min magisterfilm De rasande. Magisteruppsatsen utgår både från regissörens perspektiv och grundar sig i den utbildning jag fått under mina kandidat- och magisterstudier på Aalto-universitet samt på de erfarenheter jag har fått genom att jobba som amatörskådespelare.Freedom – how to ethically direct amateur actors, is partly an investigation into the specific needs of an amateur actor has in a film production and partly a presentation and analysis of the method I created and used while directing amateur actors in my graduation film The Enraged Ones. This Master’s thesis is based on both the director’s perspective, derived from my bachelor’s and master’s studies at Aalto University, as well on the experience I have gained from working as an amateur actor

Hundred-year floods : depictions of floods in contemporary Swedish fiction

The flood motif is one of the oldest in literary history, stretching back to the deluge myths in many cultures. It has influenced Western culture throughout the ages, perhaps most notably in the form of the biblical story about Noah’s Ark, continuously taking on new forms and connotations. As awareness of the global climate crisis has grown in the last few decades, the flood motif has become increasingly common in climate fiction. The aim of this thesis is to examine the flood motif in contemporary Swedish prose, in order to contribute to a deeper understanding of how the relationship between humans and their environment is shaped and transformed. By focusing on six Swedish novels from the 2010s, an additional aim is to broaden the scope of international ecocritical research on water and disasters in contemporary literature. Ecocritical readings of Fallvatten (2012) by Mikael Niemi, Vintern (2016) by Conny Palmkvist, Ödmården (2017) by Nils Håkanson, and the trilogy Ättlingarna (2018–2020) by Mats Söderlund, start from the following questions: How are floods depicted in contemporary Swedish prose? In which ways do these depictions relate to specific genres or genre conventions? What ideas about time, place, catastrophe, and water characterize the flood motif in the novels in question? How can these ideas be understood and problematized within the context of contemporary ecocritical research? The methodological approach consists of a combined analysis of motif, genre, imagery, and the role of place and place attachment in the novels. The theoretical framework underpinning the analyses is mainly based in contemporary ecocriticism and econarratology, in particular perspectives on the concepts of genre, spatiotemporality, place, water and catastrophe. With readings of the primary materials situated in a broader Swedish context as well as in relation to international examples and criticism, the study concludes that the flood motif in Swedish contemporary fiction in many ways aligns with general trends in terms of generic elements, textual strategies, and the use of the biblical deluge as a powerful intertextual framework. Nevertheless, there is a distinct tradition of tying flood narratives to the landscape, especially in the northern part of the country, which continues to influence Swedish flood depictions today. Further, references and connections in the examined flood novels create specific intertextual links to Swedish literary works, especially to poetry. The results also show that while there are diverse ideas about water, based on religious, mythological, or technological imagery represented in the novels, and while the agency of the water is often emphasized, there is, with a few exceptions, still a somewhat problematic distance between human and water upheld in the narratives. In the novels, the past, present and future are connected through water as a symbol of change and/or as a material change of the environment

Hundred-year floods : depictions of floods in contemporary Swedish fiction

The flood motif is one of the oldest in literary history, stretching back to the deluge myths in many cultures. It has influenced Western culture throughout the ages, perhaps most notably in the form of the biblical story about Noah’s Ark, continuously taking on new forms and connotations. As awareness of the global climate crisis has grown in the last few decades, the flood motif has become increasingly common in climate fiction. The aim of this thesis is to examine the flood motif in contemporary Swedish prose, in order to contribute to a deeper understanding of how the relationship between humans and their environment is shaped and transformed. By focusing on six Swedish novels from the 2010s, an additional aim is to broaden the scope of international ecocritical research on water and disasters in contemporary literature. Ecocritical readings of Fallvatten (2012) by Mikael Niemi, Vintern (2016) by Conny Palmkvist, Ödmården (2017) by Nils Håkanson, and the trilogy Ättlingarna (2018–2020) by Mats Söderlund, start from the following questions: How are floods depicted in contemporary Swedish prose? In which ways do these depictions relate to specific genres or genre conventions? What ideas about time, place, catastrophe, and water characterize the flood motif in the novels in question? How can these ideas be understood and problematized within the context of contemporary ecocritical research? The methodological approach consists of a combined analysis of motif, genre, imagery, and the role of place and place attachment in the novels. The theoretical framework underpinning the analyses is mainly based in contemporary ecocriticism and econarratology, in particular perspectives on the concepts of genre, spatiotemporality, place, water and catastrophe. With readings of the primary materials situated in a broader Swedish context as well as in relation to international examples and criticism, the study concludes that the flood motif in Swedish contemporary fiction in many ways aligns with general trends in terms of generic elements, textual strategies, and the use of the biblical deluge as a powerful intertextual framework. Nevertheless, there is a distinct tradition of tying flood narratives to the landscape, especially in the northern part of the country, which continues to influence Swedish flood depictions today. Further, references and connections in the examined flood novels create specific intertextual links to Swedish literary works, especially to poetry. The results also show that while there are diverse ideas about water, based on religious, mythological, or technological imagery represented in the novels, and while the agency of the water is often emphasized, there is, with a few exceptions, still a somewhat problematic distance between human and water upheld in the narratives. In the novels, the past, present and future are connected through water as a symbol of change and/or as a material change of the environment

Övergången mellan årskurs 6 och årskurs 7 : Mentorers upplevelser och framgångsfaktorer ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Den här studien handlar om övergången mellan årskurs 6 och årskurs 7 för elever i behov av särskilt stöd. Syftet var att undersöka hur mentorer upplever övergångsprocessen samt vilka framgångsfaktorer och förbättringsområden de anser finns. För att undersöka detta valdes en kvalitativ ansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sexmentorer som hade tagit emot en årskurs 7 vid skolstarten 2022. I analysarbetet användes en tematisk analys för att urskilja mönster, likheter och skillnader i det insamlade materialet. Nästa steg av analysarbetet handlade om att utröna huruvida teorin om KASAM (känslan av sammanhang) kunde urskiljas i mentorernas arbete i övergångar med elever i behov av särskilt stöd. Ämnet är högst aktuellt och denna studie bidrar till att skapa förståelse för att elevernas KASAM är viktig att ta hänsyn till vid stadieövergången. Övergången är en känslig period som kräver tid, systematiskt arbete och samarbete med vårdnadshavare vilket gynnar elever i behov av särskilt stöd. Vi upptäckte också att det särskilda stödet tenderar att minska i årskurs 7 vilket riskerar att leda till misslyckande. För att skapa goda övergångar som blir meningsfulla, hanterbara och begripliga för elever i behov av särskilt stöd krävs det tydliga riktlinjer och en vilja till samarbete mellan mentor, vårdnadshavare och elev. Vi hoppas att vi med denna studie ska kunna bidra till ett förändringsarbete på skolor som lyfter upp övergångsprocessen som en viktig del för elevernas välmående och kunskapsmässiga utveckling.This study focuses on the transition between grade 6 and grade 7 for students in need of special support. The aim was to find out how mentors experience the transitionprocess and identify success factors and areas for improvement. To investigate this, a qualitative approach was chosen where data was collected through semistructured interviews. The study involved six mentors who had received a year 7 at the start of school in 2022. A thematic analysis was used to pick out patterns, similarities and differences in the collected material. The next step of the analysis was to find out whether the theory of SOC/KASAM (the sence of coherence) could be discerned in the mentors´work in transitions with students in need of special support.The topic is highly relevant, and this study contributes to understanding that students' sense of coherence (SOC/KASAM) is important to consider during the stage transition. The transition is a sensitive period that requires time, systematic work, and collaboration with guardians to benefit students in need of special support. We also discovered that the level of specialized support tends to decrease in grade 7, which risks leading to failure. To create successful transitions that are meaningful, manageable, and understandable for students in need of special support, clear guidelines and a willingness to collaborate among mentors, the home, and the students themselves are required. With this study, we hope to contribute to a process of change in schools that highlights the transition as an important part of students' well-being and academic knowledge development

Övergången mellan årskurs 6 och årskurs 7 : Mentorers upplevelser och framgångsfaktorer ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Den här studien handlar om övergången mellan årskurs 6 och årskurs 7 för elever i behov av särskilt stöd. Syftet var att undersöka hur mentorer upplever övergångsprocessen samt vilka framgångsfaktorer och förbättringsområden de anser finns. För att undersöka detta valdes en kvalitativ ansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sexmentorer som hade tagit emot en årskurs 7 vid skolstarten 2022. I analysarbetet användes en tematisk analys för att urskilja mönster, likheter och skillnader i det insamlade materialet. Nästa steg av analysarbetet handlade om att utröna huruvida teorin om KASAM (känslan av sammanhang) kunde urskiljas i mentorernas arbete i övergångar med elever i behov av särskilt stöd. Ämnet är högst aktuellt och denna studie bidrar till att skapa förståelse för att elevernas KASAM är viktig att ta hänsyn till vid stadieövergången. Övergången är en känslig period som kräver tid, systematiskt arbete och samarbete med vårdnadshavare vilket gynnar elever i behov av särskilt stöd. Vi upptäckte också att det särskilda stödet tenderar att minska i årskurs 7 vilket riskerar att leda till misslyckande. För att skapa goda övergångar som blir meningsfulla, hanterbara och begripliga för elever i behov av särskilt stöd krävs det tydliga riktlinjer och en vilja till samarbete mellan mentor, vårdnadshavare och elev. Vi hoppas att vi med denna studie ska kunna bidra till ett förändringsarbete på skolor som lyfter upp övergångsprocessen som en viktig del för elevernas välmående och kunskapsmässiga utveckling.This study focuses on the transition between grade 6 and grade 7 for students in need of special support. The aim was to find out how mentors experience the transitionprocess and identify success factors and areas for improvement. To investigate this, a qualitative approach was chosen where data was collected through semistructured interviews. The study involved six mentors who had received a year 7 at the start of school in 2022. A thematic analysis was used to pick out patterns, similarities and differences in the collected material. The next step of the analysis was to find out whether the theory of SOC/KASAM (the sence of coherence) could be discerned in the mentors´work in transitions with students in need of special support.The topic is highly relevant, and this study contributes to understanding that students' sense of coherence (SOC/KASAM) is important to consider during the stage transition. The transition is a sensitive period that requires time, systematic work, and collaboration with guardians to benefit students in need of special support. We also discovered that the level of specialized support tends to decrease in grade 7, which risks leading to failure. To create successful transitions that are meaningful, manageable, and understandable for students in need of special support, clear guidelines and a willingness to collaborate among mentors, the home, and the students themselves are required. With this study, we hope to contribute to a process of change in schools that highlights the transition as an important part of students' well-being and academic knowledge development

Lived experiences and caring needs in young adults diagnosed with cancer

Aims and Objectives: To explore the lived experience of young adults diagnosed with cancer and to increase our understanding of how to help them with their caring needs. Background: Being diagnosed with cancer is normally related with an existential crisis. This indicates that the individual cannot avoid thoughts of death, loneliness, guilt, and meaninglessness. In person-centered care, the caretaker should have a holistic view of the person. Professionals must meet the patient´s different needs to strengthen health and well-being for the diagnosed. This approach encourages the traditionally passive patient to become an active consumer who works in partnership with the healthcare provider. Design: For this study, a content analysis of narratives was conducted, targeting age groups of 20–29 to take part of young adults' experiences. Methods: Qualitative analysis of narratives and followed checklist (e.g., COREQ). Results: During the analyzing phase, two main themes emerged: Interactions with Professionals and Cancer Voyager. In the results, both positive and negative feelings regarding encounters and support received from the professionals were described, this affected the young adults' well-being and their ability to participate during treatments. The young adults felt as being on a journey with no control over which direction the road may take. Conclusion: Outcome of the result shows the importance of making the young adult, one in a team. When working in a person-centered way, patients gain control by owning their own responsibility during treatments. Implications for Nursing Practice: There is a need in nursing education to address existential matters, to make nursing students ready to be approach but such questions in their professional work. Also, we believe that the experienced nurse must be given means to feel confident to handle questions about existential matters. By developing skills in the area of e-Health, collaboration through support groups, and last but not least switching to patient-centered care, we can offer effective and evidence-based care tailored for this population. CC BY 4.0© 2021 The Authors. Nursing Forum Published by Wiley Periodicals LLCFirst published: 16 May 2021</p